Header

Ernesto ’Che’ Guevara och La Cueva de los Portales

februari 16th, 2016 | Skrivet av Historiska studier i Arkeologi | Historia - (Kommentarer inaktiverade för Ernesto ’Che’ Guevara och La Cueva de los Portales)

Av Håkan Karlsson

Oktoberkrisen 1962

I ett antal tidigare blogginlägg (123, 4har det samtidsarkeologiska och kulturarvsorienterade projekt som författaren och Anders Gustafsson sedan ett antal år bedriver på Kuba presenterats. I korthet kan konstateras att projektet bedrivs tillsammans med arkeologiska, antropologiska och historiska kollegor från universitetet i Havana, och att det fokuserar de materiella och immateriella lämningarna efter Oktoberkrisen (1962) samt dessas kulturarvsaspekter vid ett antal av de före detta sovjetiska kärnvapenbaserna. Detta med målsättningen att bidra till förståelsen av Oktoberkrisen genom att komplettera den övergripande metaberättelsen om densamma med småskaliga materiella och immateriella historier underifrån.

La Cueva de los Portales

I detta inlägg ska jag dock kort uppehålla mig vid ett kulturarv i form av en annan kultur- och naturhistorisk lämning som har ett visst intresse för forskningen rörande Oktoberkrisen. Projektet arbetar dock inte aktivt med den aktuella platsen och dess lämningar, utan den kom istället att besökas i samband med annat fältarbete i närområdet.

Redan år 1960 delades ledningsansvaret för den kubanska armén av strategiska skäl upp i tre geografiskt avgränsade områden. Raul Castro ansvarade för de östra delarna av Kuba, Juan Almeida för de centrala, och Ernesto ’Che’ Guevara för de västra delarna. I samband med Oktoberkrisen 1962 placerades ledningscentralen för det västra militärområdet i grottan La Cueva de los Portales, belägen i anslutning till floden Río Caiguanabo och samhället La Palma, i regionen Pinar del Río. Denna grotta återfinns i det svårtillgängliga bergsområdet Sierra de la Güira, vilket erbjuder en rad militärstrategiska fördelar.

La Cueva de los Portales

La Cueva de los Portales.

Grottan var vid tiden för Oktoberkrisen dock känd sedan länge och reseskildringar och vetenskapliga beskrivningar föreligger sedan början av 1800-talet. Under stora delar av 1900-talet förekom det också en viss turism till grottan och det omgivande bergs- och naturlandskapet. Under Oktoberkrisen uppehöll sig Ernesto ’Che’ Guevara i denna ledningscentral under sammanlagt 32 dagar, i samband med militära fältinventeringar av de västra delarna av Kuba, och för förberedelserna av motståndet mot den amerikanska invasion som var förestående.

Minnesmärke

Minnesmärke utanför grottan.

Under denna tid byggdes trappor till grottans olika avdelningar. Den inreddes också med sovrum och möbler, och det drogs in vatten, el och kommunikationslinjer.

Trappa

Trappa i grottan.

Sovavdelning

Sovavdelningen.

'Che' Guevaras rum

Ernesto ’Che’ Guevaras rum.

Vattentank

Vattentank.

År 1987 utnämndes platsen till kubanskt nationalmonument mot bakgrund av dess naturmiljö, och inte minst som en konsekvens av dess koppling till ’Che’ Guevara. I samband med detta anlades också ett frilufts- och naturturistområde i anslutning till grottan.

Avslutning

Trots att projektet inte arbetar med detta kulturarv så är La Cueva de los Portales och dess materiella lämningar intressanta mot bakgrund av de aspekter projektet beforskar. Detta då de utan tvekan bidrar med en specifik historia förankrad i den materiella och immateriella kultur som till stora delar ”drunknat” i den övergripande metaberättelsen om Oktoberkrisen. Lite källkritiskt kan man dock undra hur ofta ’Che’ Guevara hade tillfälle att spela schack under sin vistelse i kommandocentralen. Skylttexten på bänken anger dock att det var ofta.

"Schackbänken"

”Schackbänken”.

Det blir i framtiden tillfälle att återkomma med fler blogginlägg om projektet och dess fortsatta arbete.

Håkan Karlsson är professor i arkeologi vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.