Header

Historiebruk i bloggar

december 4th, 2013 | Skrivet av Historiska studier i Historia | Sociala medier | Utbildning - (Kommentarer inaktiverade för Historiebruk i bloggar)

Av Johannes Daun

Under hösten har studenterna på grundkursen i historia deltagit i en fördjupningsövning där vi i seminarieform bekantat oss med några grundbegrepp och exempel inom historiebruksforskning. Den form av historiebruk vi tittat närmare på är hur historia förmedlas och används i bloggar – både i själva blogginläggen och bland kommentarerna. Den blogg som nagelfarits är Dick Harrisons Historieblogg på svd.se, där han dagligen svarar på historiska frågor.

Bloggformatet möjliggör en dialog genom att man skriver kommentarer till inläggen, och desstuom kan nya inlägg och kommentarer tillkomma hela tiden. På så vis är det en mediekanal som erbjuder aktiv kommunikation med läsarna men också innebär andra förutsättningar jämfört med skriven text i böcker, vilket har fått motivera bloggen som studieobjekt. Många intressanta punkter framfördes av studenterna. I detta blogginlägg har jag försökt samla några av de mest centrala punkterna från våra diskussioner.

En ingång till diskussionerna var att betrakta blogginläggen från Harrison respektive kommentarerna som tillhörande olika historiekulturer. De skiljer sig nämligen på många sätt, exempelvis omfattningen, syftet med att skriva, ämnesvalet, argumentationstekniken och källorna. Kommentarerna skilde sig givetvis även från varandra, men vissa drag tycks vara återkommande.

Vilka inlägg skapar mycket diskussion? Inte oväntat engagerar ämnen som  också i andra sammanhang är laddade, t ex uppfattningar kring nationell identitet och etnicitet. Ett av blogginläggen med tillhörande kommentarer som studenterna undersökte handlade om ”rysshatets” historiska rötter. Bland kommentarerna uppstår meningsskiljaktigheter kommentatorer emellan kring om man ska beskriva svenskar förr som de eller vi. En kommentator skriver:

”Intressant att du skriver ’han som spöade svenskarna’, inte ’han som spöade oss’. Du är tydligen inte svensk.”

Men det är svårt att veta vad som mer generellt skapar kommentarer – diskussionerna i kommentarfältet brukar nämligen lätt kunna ta sidospår, som ämnesmässigt kan uppfattas som riktigt smala. Efter ett inlägg om Cederströms kända målning av Karl XII:s likfärd hamnar två kommentatorer i en detaljerad diskussion om musköters ballistik, där de båda visar på goda sakkunkaper. Och detta är intressant, inte sällan finns mycket goda kunskaper i sak, men argumentationen förs ”frikopplad” från övrig historisk kontext.

Vilken funktion har en blogg som Harrisons, vad är dess syfte? I grund och botten knyter dagstidningarnas hemsidor bloggskribenter till sig för att locka läsare, sprida nyheter och annan information samt skapa stort läsarunderlag för försäljning av annonsplatser. Ett blogginlägg med över 400 kommentarer eller länkningar kan ur ett kommersiellt perspektiv betraktas som lyckat, oavsett innehåll. Dock finns säkerligen också ett tydligt bildande syfte med Harrisons blogg, åtminstone från skribenten själv. Harrison uppdaterar osvikligen sin blogg varje dag, vilket förutsätter en rejäl arbetsinsats. Inläggen bär ofta en tydlig prägel av att vilja reda ut utbredda historiska missförstånd.

Bloggen ligger på SvD:s hemsida. Några studenter har poängterat hur en sådan miljö kan ses som jämförelsevis ordnad – det står i SvD:s intresse att det som skrivs där inte spårar ur. Man kan också se spår av raderade inlägg bland kommentarerna. I vissa andra forum på nätet kan som bekant debattklimatet vara hårdare. Enligt Harrison själv finns det numera ämnen som han i princip inte skriver om längre, just för att ämnena leder till så mycket påhopp och trakasserier mot honom. Klumpiga övertramp i diskussionerna kan relateras till att skribenterna i detta forum är anonyma. Den ende som faktiskt inte är anonym är ju Dick Harrison själv. Även här finns en viktig skillnad mellan akademisk historieskrivning och hur historia används i bloggarna. En grundtanke i alla akademiska sammanhang är att en undersökning, en skrift eller tolkning alltid kan knytas till en upphovsman – som på så vis kan utmanas eller refereras till. Så är inte fallet med bloggkommentarerna. En anonym skribent kan framföra en bestämd åsikt, och dessutom hänvisa till en ofta lika anonym källa. Möjligen underlätter ett sådant förhållningssätt till att ”självutnämnda experter” ofta figurerar. Att de upplevs som självutnämnda har kanske att göra med just det att hänvisningen till källor, undersökningar och andra forskare ser lite annan ut än i akademisk text.

Något som också har diskuterats under seminarierna är hur bloggformatet påverkar textens innehåll. Blogginlägg (av detta slag) är i regel korta, ibland inte mer än 20-30 rader. Dessutom ska inläggen skrivas rakt och kärnfullt, på ett för läsaren tilltalande sätt. Det förutsätter givetvis genvägar och förenklingar, samtidigt som det säkert är en viktig träning för historiker, som ju ofta uppmanas att skriva både kortfattat och inte alltför invecklat. Å andra sidan står blogginlägget i en annan rang än kommentarsfältet. Bland kommentarerna är utrymmet än mer knappt, och man skriver med (och mot) åtminstone tiotals andra personer, som ofta vill sticka ut eller få sista ordet.

Det finns som synes många intressanta aspekter att ta upp kring denna typ av historiebruk. Mycket annat intressant, som inte togs med här, lyftes givetvis också fram under seminarierna. Och att dessa sammanfattande ord skulle skrivas på institutionens blogg var såklart givet!

Johannes Daun är doktorand i historia.

Riksantikvarieämbetet på Flickr Commons

december 12th, 2012 | Skrivet av Historiska studier i Samverkan | Sociala medier - (Kommentarer inaktiverade för Riksantikvarieämbetet på Flickr Commons)

Då och då hoppas vi här kunna bereda plats åt skribenter utan anknytning till Institutionen för historiska studier. Den första gästbloggaren är Anna Boman, som i detta inlägg berättar om Riksantikvarieämbetets arbete med att göra bilder tillgängliga via Flickr Commons. Här på bloggen kan man alltid se de senaste bilderna därifrån i förstasidans högerspalt.

Av Anna Boman

Sedan i mars 2009 har Riksantikvarieämbetet (Swedish National Heritage Board) en bildsida på Flickr Commons för att visa och kommunicera kring äldre bilder ur de egna arkivsamlingarna. Flickr är en av världens största interaktiva bildsajter på Internet, med mer än 6 miljarder uppladdade bilder och ett community med fler än 50 miljoner medlemmar. Tusentals nya bilder laddas upp varje minut. 2008 startade The Commons som en särskild del på Flickr. Där visar idag 56 kulturarvsinstitutioner från olika delar av världen äldre bilder ur sina publika samlingar och låter användarna tillföra ny information genom kommentarer och tags (sökord). Alla bilder på The Commons har utgången upphovsrätt och är fria att ladda ner och använda.

Kung Ises hög utanför Laholm, 1924. Foto: Berit Wallenberg

Kung Ises hög utanför Laholm, 1924. Foto: Berit Wallenberg

Riksantikvarieämbetet ville pröva att visa bilder på Flickr Commons för att nå ut till fler och nya användargrupper genom en redan etablerad bildwebbtjänst där användarna redan fanns. Syftet med pilotprojektet – som övergick i fast verksamhet 2010 – var att kommunicera kring bilderna och låta användarna bidra med egen kunskap för att förbättra bildernas information i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild. Tanken var också att fler skulle hitta till bilddatabasen via en länk vid varje bild på The Commons till bilden i Kulturmiljöbild.

Den 17 mars 2009 lades de första bilderna ut, tagna av läkaren och fotografen Carl Curman i slutet av 1800-talet. Idag är antalet bilder som visas drygt 1100 och nya laddas upp regelbundet. Bilderna är ordnade i bildsets som ingår i olika ”collections”. Urvalet speglar innehållet i arkivsamlingarna, med bilder av kyrkor, fornlämningar och runstenar, städer och byggnader, men också av personer, miljöer och annat, från Sverige och andra länder i Europa. Bilderna ska fungera bra visuellt och vi visar gärna bilder där vi kan få hjälp att lokalisera och identifiera.

Östra Hamngatan i Göteborg, 1948. Foto: Fredrik Bruno

Östra Hamngatan i Göteborg, 1948. Foto: Fredrik Bruno

Sedan starten 2009 har Riksantikvarieämbetets bilder på Flickr Commons visats över 2,6 miljoner gånger. Fler än 4000 medlemmar i Flickrs community har valt att följa vår bildsida som särskilda kontakter. Cirka 9 % av bilderna har lokaliserats eller fått ny information tillförd som sedan lagts till bildens data i Kulturmiljöbild. Fler besökare har också hittat till Kulturmiljöbild via Flickr Commons. Ett lyckat resultat helt enkelt – tack vare alla som tittar på bilderna, kommenterar, bidrar med kunskap eller använder bilderna på andra sätt.

Blåkullen på Brattön nära Marstrand, 1860-1869. Foto: Carl CurmanBlåkullen på Brattön nära Marstrand, 1860-1869. Foto: Carl Curman

Riksantikvarieämbetets medverkan på Flickr Commons har fått stor uppmärksamhet i bloggar, sociala medier och mer traditionella medier. Det var något helt nytt att en svensk myndighet valde att använda en interaktiv webbtjänst för att nå ut med sitt material. Bilderna har också uppmärksammats i andra länder. För att nämna några exempel (dessa kring bilder tagna av Carl Curman): Tyska Wikipedia hjälpte till att lokalisera två tyska bilder, norska ABC Nyheter hjälpte till att lokalisera en serie bilder från Norge och webbupplagan av spanska dagstidningen El País skrev om bilderna från Spanien 1878 (troligen bröllopsresan med Calla Curman).

Vi är glada och tackar för att Riksantikvarieämbetets bilder på Flickr Commons nu också visas här på bloggen Historiska studier. Välkomna att ta del av den historiska bildskatten ur våra samlingar!

Anna Boman är bildantikvarie på Riksantikvarieämbetet och arbetar med verksamheten på Flickr Commons.

En blogg om historiska studier

oktober 31st, 2012 | Skrivet av Historiska studier i Sociala medier - (Kommentarer inaktiverade för En blogg om historiska studier)

Välkommen! Det här är en blogg som drivs gemensamt av forskare och lärare vid Institutionen för historiska studier. Här skriver antikvetare, arkeologer och historiker om sin forskning och aktuella frågor, rapporterar från konferenser, tipsar om nya publikationer och länkar till intressanta webbplatser.

Vi vänder oss till alla som vill veta mer om våra ämnesområden och hur vi arbetar, och ambitionen är att publicera minst två inlägg i månaden under terminstid. Kommentarer på inläggen är mycket välkomna men granskas alltid före publicering, vilket kan leda till viss fördröjning.

För den som vill läsa mer efter att ha börjat här går det att följa nyheter från institutionen på vår hemsida och via Facebook. Flera av våra forskare och studenter har egna bloggar med (för)historisk inriktning, och länkar till några av dem finns på denna sida.