Header

Arkeologiskt sökande efter Villa San Cristóbal de La Habana

29 Apr-2016 | Skrivet av Historiska studier i Arkeologi | Forskning

Av Tony Axelsson, Håkan Karlsson och Lotta Stenqvist

I ett tidigare blogginlägg har bakgrunden till det arkeologiska sökandet efter Villa San Cristóbal de La Habana på Kuba beskrivits kortfattat, men det kan vara på sin plats att inleda med en kortare historisk resumé.

Den spanska kolonialmakten etablerade sig under det första decenniet av 1500-talet på östra Kuba, bland annat i förvaltningscentrat Baracoa, och under åren 1512–15 expanderade den sitt inflytande genom anläggandet av ett antal bosättningar, så kallade villas, på både de östra, centrala och västra delarna av ön. Flera av dessa initialt blygsamma etableringar växte sedan under de följande århundradena fram som viktiga och centrala stadsbildningar, såsom till exempel Sancti Spíritus, Trinidad de Cuba och Santiago de Cuba, men i fallet med Villa San Cristóbal de La Habana blev utvecklingen en helt annan. Denna etablering existerade bara under åren 1515–1519, innan man av strategiska skäl valde att flytta densamma till öns norra kust och till den naturliga och lättförsvarade säckhamnen i anslutning till nuvarande Havanna.

Kubakarta 1564

Den italienske kartografen Paolo Forlanos Kubakarta från år 1564 med lokaliseringen av Villa San Cristóbal de La Habana markerad. (Bildkälla: Wikipedia)

Det projekt som våra historiska och arkeologiska kollegor på Kuba nu startat kan delvis betraktas som relaterat till nuvarande Havannas 500-årsjubileum som äger rum år 2019, och en önskan att försöka lösa den sedan länge outredda frågan rörande den exakta lokaliseringen av det första Havanna. Då Villa San Cristóbal de La Habana utgör det nuvarande Havannas föregångare finns det således en direkt koppling till 500-årsjubileet.

Exakt var Villa de San Cristóbal de La Habana låg har varit ett av de mest studerade och diskuterade historiska temana på Kuba under de senaste 80 åren. Primärt har man arbetat med historiskt källmaterial för att försöka lokalisera platsen och dessa ansträngningar har bidragit med kunskap om en relativ lokalisering till ett område beläget nära sydkusten cirka 4 mil söder om nuvarande Havanna. Samtidigt har den exakta platsen inte gått att finna med dessa metoder. Här kan dock arkeologin, och inte minst de arkeologiska metoderna i form av användandet av instrument såsom magnetometer och/eller georadar vilka kan avslöja strukturer under jord, komma till god användning i kombination med det historiska källmaterialet och arkeologiska utgrävningar.

Mot denna bakgrund genomförde personal från Institutionen för historiska studier i november 2015 en begränsad undersökning med georadar, och geografisk lokaliseringsteknik, av ett område beläget vid La Teresa söder om Melena del Sur (cirka 4 mil söder om nuvarande Havanna). Platsen, Cayo de La Cieba, valdes av våra kubanska kollegor och betraktades som en trolig lokalisering utifrån de historiska källorna och den omgivande naturmiljön. Detta då Cayo de La Ceiba är strategiskt beläget på en ö i floden Mayabeque någon kilometer från havet.

Lokaliseringen av Cayo de La Ceiba

Lokaliseringen av Cayo de La Ceiba. Bildbearbetning av Álvares Portal 2013.

Den yta som undersöktes med georadar var begränsad och resultatet var därför förhållandevis blygsamt. Det förekom anomalier på 0.35-0.50 meters djup på ett antal platser, och dessa behöver undersökas närmare med hjälp av arkeologisk utgrävningsmetodik. Samtidigt omtalar de historiska källorna att den spanska etableringen skedde i anslutning till en redan befintlig, och tämligen omfattande Taínoboplats (olika Taínogrupper var den ursprungliga befolkningen på Kuba innan den spanska kolonisationen). Detta förhållande innebär att man på platsen för Villa San Cristóbal de La Habana också borde finna spår efter denna boplats, exempelvis i form av keramik och andra materiella lämningar. Detta var dock inte fallet vid Cayo de La Ceiba.

Georadarundersökning av av Cayo de La Ceiba

Institutionens georadar vid undersökningen av Cayo de La Ceiba i november 2015. Foto: Håkan Karlsson.

Våra kubanska kollegor kommer utifrån dessa resultat att avgöra huruvida det är befogat att fortsätta arbetet vid Cayo de La Ceiba, eller om man istället ska koncentrera sig på andra troliga platser i närområdet. Projektet går således vidare och det är ett spännande projekt inte minst mot bakgrund av det är ett utmärkt och tydligt exempel på hur de historiska och arkeologiska disciplinerna och dessas respektive källmaterial och metoder kan samverka för att besvara specifika frågor. Det blir tillfälle att återkomma med fler blogginlägg i framtiden.

Tony Axelsson är lektor, Håkan Karlsson är professor och Lotta Stenqvist är masterstudent i arkeologi vid institutionen för historiska studier.

Följ bloggen med RSS Kommentering avstängd.