Header

Att avhandla bilder

22 Maj-2013 | Skrivet av Historiska studier i Forskning | Historia

Av Anders Ottosson

Anders Ottosson, Gymnastik som medicin (2013)Att bilder ibland förmår säga mer än tusen ord är något som få skulle invända mot. När språket inte riktigt räcker till kan visuella uttryck – målningar, fotografier, skulpturer etc. – hjälpa oss kommunicera något som annars skulle blivit osagt eller mindre uttalat. Vad gäller historiska avhandlingar brukar vi dock nöja oss med det skrivna ordet. Illustrationer hålls på ett minimum, vilket närmast är något genrebundet. Formen för det akademiska lärdomsprovet – doktorsavhandlingen – nöjer sig alltså gärna med det skrivna ordet. Och det finns naturligtvis fördelar med det. En myckenhet av bilder, särskilt om de främst har dekorativt värde, kan exempelvis ta uppmärksamhet från centrala resonemang som förs fram i löptexten.

Emellertid hindrar inte detta att man som författare kan känna sig begränsad av det bildfattiga akademiska formatet. Åtminstone var det något jag tidvis upplevde starkt under arbetet med min avhandling Sjukgymnasten – vart tog han vägen? (2005). Under mina år i arkiv och bibliotek hade jag nämligen hittat en mängd vackra gamla fotografier som jag gärna sett med i slutprodukten, men som inte kunde få plats när det färdiga manuskriptet skulle bli till en bok. Sidorna reserverades nästan enbart för bokstäver.

Detta grämde mig. Många av fotografierna visade på något som var centralt för min forskning, det vill säga att sjukgymnastyrket under 1800-talet var ett högstatusarbete för män, något som idag är tämligen okänt. Eftersom en viktig slutsats i avhandlingen var att denna ursprungliga ”manliga” yrkeshistoria inte bara hade glömts utan även gömts för eftervärlden, kände jag att bilder på manliga sjukgymnaster ”in action” kunde lägga en extra dimension till innehållet. Särskilt lyckat ansåg jag att detta var med tanke på att dessa manliga sjukgymnaster aktivt hade jagats iväg från yrket och med dem deras historia. Det skrevs till och med en statlig utredning 1930, som i sitt betänkande rekommenderade regeringen att förbjuda män att bli sjukgymnaster. I en tid när nästan alla formella och juridiska hinder för kvinnligt deltagande i offentligheten hade rivits ned fanns det alltså starka krafter som ville resa en ny könsbarriär – riktad mot män.

Stupsittande Pann-nack-fäst-skakning utförd av Hildur Ling

Stupsittande Pann-nack-fäst-skakning. P. H. Lings dotter Hildur Ling utför rörelsen. Källa: Riksarkivet.

Av den anledningen tyckte jag att fotografierna var så talande att det var svårt att förlika sig med att de fick stå åt sidan i avhandlingen. Lite hårdraget behövdes det ordentligt med bildbevis för att kunna återuppliva männen och vad de faktiskt representerade: starten på en av Sveriges största kulturexporter genom tiderna, det vill säga sjukgymnastyrket och den naturvetenskapligt förpackade ”mekaniska medicin” det en gång representerade.

Stupsittande Underkäksskakning utförd av Hildur Ling

Stupsittande Underkäksskakning. Hildur Ling manipulerar underkäken. Källa: Riksarkivet.

Efter ganska många år har jag nu äntligen lyckats råda bot på det här problemet. Lösningen blev att popularisera avhandlingen till ett format som tillät rikligt med illustrationer. Det blev en ny bok där text och bild fick möjlighet att förstärka varandra. Visserligen har det tagit mycket tid och kraft i anspråk, och jag kan villigt erkänna att arbetet ibland har känts mer än tungt, men nu när boken är klar är tillfredsställelsen i gengäld desto större. Dels naturligtvis för att projektet slutligen kunnat ros i hamn, men dels också för att formatet kanske underlättar för människor utanför universitetsvärlden att tillägna sig frukterna av våra forskarmödor. Det i sin tur kan förhoppningsvis också göra att de får en bättre känsla för vad vi faktiskt gör inne i vårt ”elfenbenstorn”.

I synnerhet det sistnämnda är ett krux vi akademiker ständigt brottas med. Hur göra våra forskningsresultat mer lättkonsumerade utan att för den sakens skull göra alltför mycket våld på våra egna inomvetenskapliga krav? Förhoppningsvis har denna bok nöjaktigt kunnat tillfredsställa båda dessa behov.

Vriststödjande Vristspänning under Hildur Lings överinseende

Vriststödjande Vristspänning. Hildur Ling överser utförandet. Källa: Riksarkivet.

Avslutningsvis vill jag också nämna, att som ofta blir fallet med sådana här projekt, så blev den färdiga boken inte riktig som jag tänkt mig från början, men till det bättre! Det populära anslaget gjorde det möjligt att även låta de kvinnliga sjukgymnasterna bli en del av bildunderlaget. Varför inte lära av historien och inte utestänga ett kön från densamma? Slutet gott, allting gott!

Anders Ottosson är fil. dr och forskarassistent i historia.

Följ bloggen med RSS Kommentering avstängd.