Header

Vad är digital historia?

30 Jan-2013 | Skrivet av Historiska studier i Forskning | Historia | Samverkan

Av Kenneth Nyberg

När historien blir digital

Traditionellt sett har historisk forskning nästan uteslutande byggt på undersökning och analys av texter i form av handskrifter eller tryckta verk. Många har nog också föreställningen att en historiker är någon som mestadels arbetar med gamla manuskript och böcker i dammiga arkiv och bibliotek. Bortsett från att sådana institutioner vanligen är nästintill dammfria miljöer ligger det en del i denna bild, men den är nu på väg att förändras i allt snabbare takt. Liksom samhället i övrigt påverkas nämligen historiker, och andra humanistiska forskare, av den digitala utveckling som präglar vår tid. Följderna av denna påverkan går att urskilja på flera olika nivåer.

Den första utgörs av det vi kan kalla vardagsverktyg och handlar om användning av datorer för ordbehandling, e-postkommunikation och informationssökning via webben. Den andra nivån kretsar kring material, dels omvandling av befintliga källor i digital form och dels användning av material som från början är digitalt. Ett tredje steg rör digitala metoder, där det hänt oerhört mycket på senare år. Vissa av dem innebär att datorer används för krävande beräkningar som inte tillför något kvalitativt nytt i metodväg, medan andra kan ge resultat som tidigare inte varit möjliga att få fram. De sistnämnda gör att forskarna kan svara på helt nya frågor, vilket kan betraktas som en fjärde dimension av digitaliseringen. Till samma kategori, nya frågor och ny kunskap, räknas också det akademiska studiet – med digitala metoder eller andra – av det digitala samhället i sig. Möjligen bör man också som en helt egen, och i så fall femte och sista, aspekt se de nya former för kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället som digital teknik öppnar upp.

I Sverige saknas ännu en mer systematisk diskussion om den digitala utvecklingens konsekvenser för historieämnet, men i USA och delar av Europa har det på senare år vuxit fram ett fält, eller kanske snarare en strömning, som på engelska heter digital historia (digital history). Den är nära förbunden med en bredare rörelse kallad digital humaniora (digital humanities); bådadera, särskilt det senare, förkortas ofta DH. Digital humaniora är dels en generell beteckning på humanistisk forskning som bedrivs med digitala metoder och står dels för en mindre, aktiv grupp av utövare vilka gärna definierar sig själva just som digitala humanister snarare än som historiker eller tillhöriga någon annan enskild disciplin. För dem handlar digital humaniora om mer än bara ett antal nya metoder; det innebär istället ett visst förhållningssätt präglat av starkt samhällsengagemang, tvärvetenskaplighet och, ofta, kritik mot traditionella akademiska strukturer och praktiker inom såväl forskning som undervisning.

Bomb Sight: Mapping the WW2 bomb census

Ett exempel på historisk forskning och kunskapsspridning med digitala verktyg: Brittiska riksarkivets visualisering av tyska bombanfall på London under Blitzen. På den interaktiva webbplatsen kan användaren zooma in och ut i kartan och ta fram data om varje registrerad träff. Bilden visar bomber i centrala London mellan den 7 oktober 1940 och den 6 juni 1941. Källa: National Archives, Bomb Sight: Mapping the WW2 bomb census, http://www.bombsight.org (hämtad 2013-01-15 och återgiven med benäget tillstånd).

Genomslag i forskning och undervisning

Ännu tycks bara några svaga ekon av denna rörelse ha nått de svenska historikerna, men det är inte någon vågad gissning att det snart kommer att förändras. På vår institution bedriver vi sedan några månader ett utvecklingsprojekt kring digitala metoder inom undervisningen i alla våra ämnen (antikens kultur och samhällsliv, arkeologi och historia), och vi har också på ett mer samlat sätt börjat diskutera frågor om digitaliseringens följder för forskningen. Ett litet uttryck för det är att min kollega Daniel Larsson och jag idag kommer att diskutera digital historia med ett antal studenter som just nu läser teori- och metodinslag på B-nivå (termin två på grundutbildningen). Så vitt jag vet är det första gången vi tar ett helhetsgrepp på denna tematik i vår metodundervisning, och jag har en känsla av att det är tämligen ovanligt även vid andra institutioner med historisk inriktning i Sverige.

Vid våra undervisningspass i dag kommer Daniel och jag att demonstrera och med studenterna diskutera några exempel på digitala resurser och verktyg. De kan vara av mer allmänt intresse och därför länkar jag till dem nedan. För den som vill få en lite längre introduktion till digital historia, i den mycket ungefärliga mening som skisserats här, har jag skrivit en sådan som heter Om digital historia. Den är på 25 sidor och finns tillgänglig i PDF- och HTML-format här. Några sammanfattande passager ur den texten, i mer eller mindre reviderad form, ligger till grund för delar av detta blogginlägg.

Till sist: det kan inte råda någon tvekan om att digital historia erbjuder mycket av värde för dagens och morgondagens forskare. Samtidigt är det viktigt att alltid vara medveten om varför man väljer en viss form eller en viss metod. Varken traditionella eller nya arbetssätt har ett egenvärde, utan de lämpar sig mer eller mindre väl för olika syften. Hur spektakulära olika visualiseringar än är, eller hur lockande andra digitala metoder än må vara, gäller fortfarande kraven på stringens och ett kritiskt förhållningssätt. De nya verktygen bygger vidare på de befintliga och kompletterar dem, de ersätter dem inte.

Några exempel på digitala resurser

Söktjänster

Nationell arkivdatabas (NAD) – samlad ingång till offentliga svenska arkiv

Svensk historisk bibliografi – databas över historisk forskning t.o.m. 2010

Digitaliserade källor

ArkivDigital – folkbokföringsmaterial (betaltjänst)

Svensk arkivinformation (SVAR) – folkbokföringsmaterial (betaltjänst)

Digitaliserade svenska dagstidningar (Kungliga biblioteket)

British Library, ”Catalogue of Illuminated Manuscripts”

Göteborgs Stad, ”Historiska kartor”

David Rumsey Historical Map Collection

Stockholmskällan – Stockholmsmaterial, riktar sig särskilt till lärare/elever

Visualiseringar

Bomb Sight: Explore the London Blitz – karta över tyska bombanfall på London

HyperCities – flerskiktade, interaktiva kartor över Los Angeles historia

The Explosion of 15th Century Printing: A Data Visualization – videofilm

Google Books Ngram Viewer – visualisering av text i miljontals böcker

Sökmotorer för att hitta fria bilder

Creative Commons

Flickr Creative Commons

Google Images

Wikimedia Commons

Kenneth Nyberg är docent i historia.

Följ bloggen med RSS Kommentering avstängd.